Jag tittade på en debatt som Moderatkvinnorna sände från Linköping i veckan. Den handlade om varför flickor och pojkar ibland uppfostras olika och vilka konsekvenser det får. Fokus låg därmed mycket på hedersrelaterat våld och förtryck.

I debatten deltog bland andra Marléne Stenman som är gymnasielärare i Mjölby och hon hade en hel del intressant att tillföra debatten utifrån skollagen. Den här texten visade hon bland annat i en bild:

Skolan ska verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna oberoende av könstillhörighet. Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor.

En lång text, men så viktig. Jag träffar många ungdomar i mitt arbete och den första frågan som slog mig var om alla lärare på alla skolor verkligen läst det här? Den andra frågan som kom var vad som händer när skolan inte jobbar utifrån den här texten. Det är en lag och lagar ska följas, men vilka straff blir det för enskilda lärare, rektorer eller hela skolor vars undervisning bortser från allas lika rätt och värde?

Titt som tätt kommer det artiklar i tidningarna runt om i landet som handlar om hur religiösa friskolor bedriver undervisning som krockar med skollagen. Skolor där flickor och pojkar inte får sitta bredvid varandra i klassrummen, eller kanske inte ens vistas i samma klassrum. En skola gick till och med så långt att de inte tillät flickorna delta i undervisningen medan de hade mens. Skolor där eleverna ska be under lektionstid, fastän de förmodligen inte är gamla nog att själva välja sin religion eller om de ens vill ha en tro. Exemplen är många, men åtgärderna är få och de som får lida för det är barnen. De som vi, enligt Barnkonventionen, ska skydda och se till att de får en bra uppväxt med lika värde.

Fast nu är det inte bara i religiösa friskolor det förekommer ojämställdhet mellan barnen beroende på kön. Det förekommer nog så ofta i andra skolor också och ofta tror jag det handlar om okunskap eller rädsla för att bli kallad för rasist om man inte möter upp föräldrarnas krav. Alla kulturer har bra och dåliga sidor. Att kritisera eller förbjuda vissa av dem ser vi ibland som en självklarhet, men hur kommer det sig att vi inte är lika snabba med det när det gäller vissa delar av det hedersrelaterade förtyck som alldeles för många unga lever under mitt i vårt fria, jämställda Sverige som vi är så stolta över? Hur kommer det sig att vi vänder de här barnen ryggen i vår iver att visa hur mångkulturella vi kan vara, utan minsta tanke på vad vi därmed också tillåter att det enskilda barnet utsätts för?

Det finns många aspekter att diskutera hedersförtryck ur, men just i det här läget handlar det enbart om skolan. Lärare har en skollag som de ska luta sig mot och det är varje enskild lärares skyldighet att se till att man gör det också. Därmed skulle inga barn kunna åsidosättas på grund av sitt kön och ingen förälder skulle kunna bestämma att just deras barn inte får samarbeta med motsatta könet, lära sig simma, delta på sex- och samlevnadsundervisningen eller vad det nu kan vara som föräldrarna inte tycker är lämpligt för just deras barn.

Skolan ska stötta sina elever i allt som har med deras utveckling som fria individer att göra. Oavsett om det gäller undervisningen och hur den sker, eller påtvingade religiösa attribut. Det är först skollagen och därigenom även barnets rättigheter till en jämställd skola och uppväxt som gäller. Sluta att komma med särlösningar för att göra föräldrar nöjda. Det står inget i lagtexten om det, utan den handlar om barnets rätt till utbildning och jämlikhet. I sin iver att visa att man respekterar alla kulturer så är det många som inte vågar peka på de delar som inte går ihop med svensk lag och med dem jämställdhet som vi anser oss ha här i landet. Istället offras det ena barnets framtid efter det andra i ivern att inte bli kallade rasister. Vi ska stå upp för barnen och svensk lag, inget annat!