Elina våldtogs på väg hem från en fest, men mannen friades i tingsrätten. Hon och hennes familj fick själva driva fallet till Hovrätten där nu mannen dömts för våldtäkten.
2018 var Elena, då 18 år gammal, på väg hem från en hemmafest. Vid en korvkiosk mötte hon en okänd man som hon bytte några ord med för att sedan fortsätta hemåt. Mannen följde efter och våldtog henne, skriver Expressen. Två och ett halvt år tog det för Elena att få ett rättsligt avslut på händelsen och då har hon själv fått ansvara för att få domen prövad i Hovrätten.
Är det så här rättsväsendet ska behandla kvinnor? Ska de själva behöva driva sina mål i rätterna så har vi snart ett mycket osäkert rättssystem eftersom man då också måste ha den ekonomiska möjligheten att betala en advokat som hjälper till. Helt klart fanns det tveksamheter med tingsrättens dom eftersom Hovrätten dömde mannen som tingsrätten tidigare frikänt. Ligger det då inte på åklagarens bord att driva fallet vidare och inte lägga över det på offret själv? Att få domen granskad av ytterligare en instans?
Tingsrätten menade att det fanns tveksamheter med Elenas berättelse på grund av att hon varit onykter och skriver så här:
”Såsom tidigare nämnts var Målsäganden kraftigt alkoholpåverkad vid tillfället och hennes uppgifter måste bedömas med försiktighet. Enligt tingsrättens mening går det mot denna bakgrund inte att utesluta att hon kan ha misstagit sig i frågan”,
Vad exakt är det de tror att Elena misstagit sig på? Att hon blivit våldtagen? Att hon tvingats till att ha sex mot sin vilja med en för henne okänd man som hon tidigare bara bytt några ord med vid en korvkiosk? Eller tror de att hon var så sexuellt utsvulten att hon tog med sig den okända mannen till ett undanskymt ställe för att tillfredsställa sina lustar i kylan och sen ångra sig? Det var nämligen vinter när brottet hände så sannolikheten att man då frivilligt har sex i snön med en okänd man, trots alkoholintag, är väl tämligen liten. Dessutom kan hon ju inte varit redlöst berusad eftersom hon tyckte sig klara av att gå från hemmafesten och hem. Är man redlöst berusad så går man inga längre sträckor.
”Hennes uppgifter måste bedömas med försiktighet”, har de skrivit i domen, men om hon nu var så kraftigt alkoholpåverkad är inte det ytterligare en faktor att ta hänsyn till. Sist jag kollade var det nämligen ett brott att utföra sexuella handlingar på en person som befinner sig i ett särskilt utsatt tillstånd. Dit hör om man till exempel är full eller drogad. Är det då inte ytterligare en faktor att lägga till i bedömningen av hennes fall, istället för att hålla det emot henne?
Jag tycker det är skrämmande att höra hur man har resonerat i Elenas fall och jag tycker det är skrämmande att veta att hon är långt ifrån den enda som utsatts för den här typen av resonemang från svenska rättsväsendet. Många får aldrig sitt fall prövat i domstol ens. Vi har en lagstiftning, men vi kommer aldrig att komma ifrån att i grunden är det ändå människor som avgör domarna eller om fallen ens ska prövas i en domstol. Det är människor med egna värderingar och som läser in sin egna erfarenheter och tyckanden. Människor som bedömer hur trovärdiga offren eller förövarna kan vara, men som sällan har någon utbildning i psykologi och som bara har sin egen livserfarenhet för att kunna avgöra om någon är trovärdig.
Elena berättar om att rättegången i tingsrätten var bland det värsta hon varit med om. Att hon aldrig känt sig så ifrågasatt och förnedrad, för att sedan få veta att den man som våldtagit henne friats på grund av hennes uppgifter måste bedömas med försiktighet på grund av att hon druckit. Ingen ska dömas ohörd eller utan bevisning, men inget offer ska behöva utsättas för det som Elena utsatts för. Det var starkt gjort att orka driva fallet vidare och jag hoppas hon kan försöka läka sig själv nu när man inte kommer längre rättsligt. Jag hoppas också att ingen mer kvinna ska behöva driva sina fall på det sätt som hon tvingades göra, utan att rättsväsendet inser att det är deras uppgift. Man kan komma med förklaringar om att Sverige aldrig varit så tryggt för kvinnor att leva i, eller att det inte stämmer att det begås så många våldtäkter som det påstås. Varje gång en kvinna utsätts för en våldtäkt är en katastrof och då ska inte skulden läggas på offret, utan där den hör hemma – nämligen på den som inte kan förstå att sex är något två personer har när bägge vill vara med på det.
Lämna en kommentar