Att klappa en tonårsflicka på rumpan upprepade gånger är inte ett sexuellt ofredande enligt en tingsrättsdom. Vad är det i sådant fall, undrar jag? En uppmuntrande rumpklapp?

Den unga kvinnan jobbade som servertris och serverade mannen kaffe. Som tack för den servicen passade han då på att klappa henne tre gånger på rumpan. Senare klappade han henne ytterligare tre gånger på rumpan när hon ställde ner brickan på hans bord.

Det här är alltså inte att ofreda någon sexuellt tycker då den dömande tingsrätten som därmed ogillar åtalet. Visserligen så bedömer tingsrätten att flickan har lämnat en klar och tydlig berättelse som också stöds av vittnesuppgifter, samtidigt som mannens uppgifter är rätt vaga. Hon är trovärdig i sin berättelse, men något sexuellt ofredande har hon däremot inte utsatts för enligt tingsrätten. Detta på grund av att man inte kan fastställa att beröringarna var avsedda att kränka flickans sexuella integritet och att det var frågan om flyktiga beröringar utanpå hennes kläder. Att det dessutom inträffade dagtid i en offentlig miljö bidrar också till att man ifrågasätter om mannen gett uttryck för ett sexuellt intresse för flickan.

Ärligt talat vad är det här för kvalificerat skitsnack?! Flickan är trovärdig men det går inte att fastställa om beröringarna var avsedda att kränka hennes sexuella integritet. Hade det varit en beröring kunde jag förstått resonemanget. Mannen hade olyckligtvis kunna komma emot hennes stjärt, men nu var det fråga om flera beröringar vid flera tillfällen. Det är ju inte så att man bara råkar stryka någon över stjärten gång efter gång efter gång … Inte ens när det är dag och i en offentlig miljö som nu tingsrätten såg som ytterligare en förmildrande omständighet.

Resonemanget går tillbaka till den tiden då jag själv gick i skolan. Vi är nog många kvinnor som fick höra att pojkarna bara var kära i oss, då vi blåslagna och ledsna kom och skvallrade till fröken. Kära i oss? Tydligen antogs pojkar under min uppväxt inte kunna uttrycka känslor, eller hantera dem heller, utan det var fritt fram att puckla på en tjej. De vuxna trodde ju att de var kära så då kom de undan med det mesta. Tyvärr vet jag att det här resonemanget fortfarande finns kvar hos en del och att det fortfarande uppfostras flickor i tron om att pojkar blir våldsamma om de är kära.

Har vi inte kommit längre än när jag var barn på 70-talet var min första tanke. Ska en kvinna behöva stå ut med att någon stryker henne över rumpan upprepade gånger och sen kommer undan med det bara för att det är dagsljus ute och att det inte går att bevisa att han var ute efter att kränka hennes sexuella integritet? Oavsett vad han hade för anledning så finns det vissa sociala koder och en av dessa är att man inte vidrör okända människors underliv. Varken fram eller bak. Gör man det så har man gått över en tydlig gräns. Domar som dessa förminskar människors rätt att värna om sin integritet. Den förminskar en kvinnas rätt till att ingen ska tafsa på hennes kropp mot hennes vilja. Den förminskar allt vi lär våra döttrar och söner idag om respekt för andra och andras kroppar. Domar som den här får mig att undra vad nästa grej är som en kvinna förväntas tåla bara för det är dagsljus och i en offentlig miljö.

 

Artikeln som inlägget bygger på finns att läsa på

https://nt.se/nyheter/artikel/man-klappade-flicka-pa-rumpan–frias-av-tingsratten/1jdxwm4l