FRÅGOR & SVAR

FRÅGOR & SVAR

Här följer lite enkel information om olika delar av rättsprocessen, samt frågor och svar som kan kopplas till de olika inläggen som kommer. Sidan kommer att fyllas på med tiden. Har du som läsare frågor som du vill ha svar på så maila dem gärna till mig så lägger jag in dem här om jag kan svara på dem.

FRÅGOR & SVAR

Här följer lite enkel information om olika delar av rättsprocessen, samt frågor och svar som kan kopplas till de olika inläggen som kommer. Sidan kommer att fyllas på med tiden. Har du som läsare frågor som du vill ha svar på så maila dem gärna till mig så lägger jag in dem här om jag kan svara på dem.

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR

Vem kan anmäla ett brott?

Det behöver inte vara den som utsatts för brottet som gör anmälan, utan det kan lika gärna vara någon som fått vetskap om eller bevittnat brottet.

Ibland kanske det inte känns som en självklarhet att anmäla och beslutet kan föregås av många tankar och mycket känslor. Kanske är man osäker på om det man varit med om verkligen är ett brott? Kanske tycker man att en anmälan känns både skrämmande och främmande eller ibland kan det till och med vara så att man inte vågar av olika anledningar? Känner man sig osäker så kan man vända sig till olika hjälporganisationer eller till polisen för att diskutera. Däremot ska man vara medveten om att polisen alltid måste upprätta en anmälan om de får kännedom om ett brott som lyder under allmänt åtal, men man kan ju alltid kontakta dem och fråga rent allmänt om man är osäker.

Du kan också kontakta mig via mail eller telefon så ska jag göra vad jag kan för att hjälpa dig med dina frågor och funderingar.

Vem kan stötta mig efter anmälan?

Det finns olika hjälporganisationer som kan vara med och finnas som stöd för dig efter en anmälan. Många av dessa kan man även vända sig till utan att ha gjort någon anmälan. Polisen har enligt lag, Förundersökningskungörelsen, skyldighet att informera brottsoffren om vilka frivilligorganisationer det finns att få stöd från. Däremot så är det inte alla polisregioner som uppfyller detta och informerar om alla frivilligorganisationer, utan då kan man istället gå in på kommunens hemsida för att leta efter det stöd som passar bäst.

Hur gör jag en polisanmälan?

Det finns olika sätt att göra en polisanmälan på:

  1. Man ringer 114 14  och gör sin anmälan via telefon
  2. Man går in på www.polisen.se och klickar sig vidare till fliken “Utsatt för brott” och gör sin anmälan så. Gäller anmälan våldsbrott eller om man har skyddade personuppgifter så ska man helst göra anmälan på polisstationen eller via 114 14.
  3. Man går till sin lokala polisstation och träffar en anmälningsupptagare.

Är det ett pågående brott så ringer man 112. Om polisen då kommer till platsen så brukar de också ta upp anmälan direkt och man blir kallad till förhör efter en tid. Hur lång tid efter anmälan som förhöret sker beror på saker som hur grovt brottet är och vilka resurser polisen har.

Några dagar efter anmälan får man en kopia på densamma. Högst upp i högra hörnet på den står det ett nummer, K-nummer. Varje anmälan har sitt eget K-nummer och har man frågor om anmälan till polisen så är det viktigt att man har det numret till hands så de kan se vilket ärende man frågar efter.

Vilken information har jag rätt till under förundersökningen?

Efter anmälan kallas brottsoffret för målsägande. Som målsägande har man rätt att ringa handläggaren och fråga hur förundersökningen fortlöper, om den inte är sekretessbelagd även för målsäganden. Då har man istället möjlighet att begära en kopia av förundersökningsprotokollet efter att åklagare fattat beslut i åtalsfrågan.

Polisen ska också fråga målsäganden om man vill ha information om ifall förundersökningen läggs ner, om det inte inleds någon förundersökning eller om det inte kommer att väckas något åtal.

Vittnen har inte samma rätt till information under förundersökningen. Ofta förhörs de bara någon gång eller två och sen får de ingen mer information om förundersökningen. Antingen hör de inget mer och då blir det inget åtal, eller så kommer det en kallelse från tingsrätten om att man är kallad som vittne.

Vem leder förundersökningen?

Är det mindre grova brott, till exempel snatteri så ansvarar polisen själva för förundersökningen under hela utredningen. Är det däremot grövre brott så en polis oftast förundersökningsledare under spaningsskedet, det vill säga medan man utreder vem som kan misstänkas, sedan tar en åklagare över.

Åklagaren leder också förundersökningen:

  • När den misstänkte är frihetsberövad
  • När det är våld eller hot inom familjen, eller när det är en nära anhörig som misstänks.
  • Den misstänkte är under 18 år
  • Vid grov och komplicerad brottslighet.
Vad händer när jag gjort en polisanmälan?

När polisen får in en anmälan så tittar man efter om det finns någon misstänkt, hur brottet kan ha gått till och om det finns några bevis för det som hänt. Man håller förhör med brottsoffret, vittnen och om det finns någon misstänkt och i en del fall gör man en brottsplatsundersökning för att leta efter teknisk bevisning. Finns det fysiska skador så gör man också en rättsmedicinsk undersökning.

När man samlat in så mycket bevis man kan så är förundersökningen klar. Den misstänkte har rätt att få veta det och det kallas för slutdelgivning. Den misstänkte har också rätt att få ta del av materialet och komma med synpunkter och önskemål om fler utredningsåtgärder.

Förundersökningen lämnas nu vidare till åklagaren som ska göra en objektiv bedömning av utredningen och se om den ska leda vidare till rättegång eller läggas ner. Talar bevisen för att den misstänkte begått brottet så skickar åklagaren en stämningsansökan till tingsrätten. Där står det kortfattat beskrivet vilket brott åklagaren anser att den misstänkte ska dömas för och varför.

Finns det inte tillräckligt med bevis så väcker åklagaren inget åtal och ibland läggs förundersökningen ner redan under utredningsskedet eftersom det inte finns tillräckliga bevis. Även om förundersökningen läggs ner så kan den tas upp på nytt om det kommer fram nya uppgifter om brottet.

Vad kan jag göra om jag inte är nöjd med att förundersökningen läggs ner?

Ibland kanske man inte är nöjd med att förundersökningen lagts ner och då kan man begära överprövning. Är det så man åberopar nya omständigheter, till exempel att polisen inte förhört alla vittnen, att man inte tagit hänsyn till vissa bevis eller att det framkommit nya saker som kan vara till nytta i förundersökningen, så är det till den åklagaren som först beslutat i ärendet som ska ompröva sitt beslut.

Om inte det leder till någon ändring, eller om det inte finns några nya omständigheter så ska ärendet lämnas till Utvecklingscentrum. Där granskar en överåklagare ärendet och fattar sen beslut om förundersökningen ska återupptas igen, om det finns förundersökningsåtgärder som behöver vidtas eller om ärendet ska förbli nedlagt.

Även beslut från Utvecklingscentrum kan överklagas och då handläggs ärendet på Riksåklagarens kansli.

Du kan läsa mer om överprövning på Åklagarmyndighetens hemsida: https://www.aklagare.se/om_rattsprocessen/overprovning/

 

Måste jag vittna i rättegången?

Ja. I Sverige har vi allmän vittnesplikt vilket innebär att man är skyldig att vittna om man fått en kallelse till domstolen. Det finns ett undantag och det är om man är släkt med den tilltalade.

När man vittnar så gör man det under ed och ljuger man, förändrar eller undanhåller något medvetet så begår man ett brott som kallas för mened som kan ge fängelse. Det finns undantag då man inte vittnar under ed och det är om man är under 15 år, nära släkt med den tilltalade eller om man har någon slags psykisk funktionsnedsättning som gör att man inte förstår vittnesedens betydelse.

Blir man kallad som vittne till en rättegång så måste man komma, annars kan man få vite (böter) på 4 000 kronor och ibland även bli hämtad av polis. En del vittnen kan känna ett obehag över att gå till tingsrätten och vittna. Känner man så ska man ta kontakt med tingsrätten så hjälper de till att förmedla en kontakt med vittnesstöden som finns där. Ett vittnesstöd är en person som jobbar ideellt på tingsrätten och vars främsta uppgift är att informera och lugna vittnen och målsäganden inför rättegången.

Är man orolig över att man inte kommer att våga berätta om det man sett eller hört inför den tilltalade så ska man kontakta åklagaren eller domstolen innan rättegången och berätta det. Rätten kan då besluta om medhörning, vilket innebär att den person som man känner obehag att prata inför får lämna rättssalen och sitta i ett annat rum och lyssna istället. Det är rätten som håller i rättegången den dagen som beslutar om medhörning, men även om man inte kan få ett beslut innan så är det alltid bra att ha kontaktat dem innan.

Vilka finns med under huvudförhandlingen?

Rättegången kallas också för huvudförhandling. Även om det finns en gedigen förundersökning innan och som rätten också har tillgång till så har de inte läst den, utan dömer på det som presenteras i rätten under huvudförhandlingen. I tingsrätten består domstolen av fyra domare, varav en är juridiskt utbildad och kallas för ordförande. Det är ordförandes uppgift att leda rättegången. De andra tre kallas för nämndemän och saknar juridisk utbildning, men deras röst är väger lika tungt vid domslutet som ordförandens. Tillsammans med domarna sitter det också en protokollförare som skriver ner det som sägs under förhandlingen.

Vid huvudförhandlingar i hovrätten består domstolen av tre juristdomare och två nämndemän.

Åklagaren har till uppgift att lägga fram bevisning som kan övertyga domstolen om att den tilltalade gjort det brott som åklagaren väckt åtal för. Däremot så måste åklagaren vara objektiv, så om det framkommer förmildrande omständigheter eller fakta som pekar på att den tilltalade är oskyldig så får inte åklagaren undanhålla dessa fakta för domstolen. Åklagaren kan också hjälpa till med skadeståndskravet från målsäganden om det inte finns något målsägandebiträde.

Målsägande är den som drabbats av brottet, alltså brottsoffret.

Om det är ett grovt brott så kan man som målsäganden också få ett målsägandebiträde. Kort sagt är det en jurist som finns med under förundersökningen och som för skadeståndsanspråket vid rättegången. Begäran om målsägandebiträde lämnar man hos polisen, åklagaren eller domstolen. Det är alltid domstolen som beslutar om man har rätt till målsägandebiträde.

Den som är åtalad för brottet kallas för tilltalad, eller ibland även åtalad.

Som tilltalad har man ofta en försvarsadvokat, utom i de enklare målen eller om den tilltalade själv sagt ifrån om offentlig försvarare.

Vittnen får inte vara med inne i salen innan de vittnat. Efter de avlagt vittnesmålet kan de sitta med som åhörare i salen, såvida rättegången inte är bakom stängda dörrar för då tillåts inga åhörare.

Vad händer om jag inte kommer till rättegången?

Har du blivit kallad till en rättegång så är du skyldig att komma, oavsett om du är misstänkt, vittne eller målsägande. Skulle du bli sjuk eller av någon annan anledning inte kan komma så är det viktigt att meddela domstolen det så snart som möjligt. Det är däremot alltid domstolen som avgör om du har en giltig anledning att utebli.

Uteblir man utan att rätten anser att man har en giltig anledning så kan man bli skyldig att betala vite på 4 000 kronor, eller att betala kostnader för andra som kommit till rättegången eller till och med bli hämtad av polis.

Hur går rättegången till?

När man kommer till domstolen så behöver man inte anmäla sig någonstans, utan går direkt in i väntsalen. I entrén finns det en stor tavla som visar alla mål och vilka salar de hålls i så man vet vart man ska. Det står också skyltar utanför alla salarna om vilka mål som hålls i just den salen under dagen.

När målet ropas upp så går man in i salen och sätter sig på sin plats. Vittnen får däremot inte vara med från början, utan får vänta utanför tills de blir uppropade. För att vittnena ska slippa vänta så länge så brukar de dessutom kallas till en senare tidpunkt.

Ordförande öppnar huvudförhandlingen och sedan får åklagaren framställa sitt yrkande. Det innebär att den stämningsansökan som skickades till domstolen läses upp. När den är uppläst så berättar också åklagaren eller målsägandebiträdet om det begärts skadestånd och hur stort det är i sådant fall. Ordförande frågar den tilltalade om hen erkänner eller förnekar brottet och om hen går med på att betala skadestånd och om hen godkänner beloppet som målsägande begärt. Allt detta svarar försvarsadvokaten på om man har en sådan.

Därefter får åklagaren utveckla talan eller hålla sakframställan. Hen berättar då mer utförligt om hur hen anser att brottet gått till och vilka bevis som finns för att den tilltalade begått brottet.

När sakframställan är gjord är det dags för målsägandesförhöret. Man sitter kvar vid sin plats och varken som målsägande eller tilltalad läser man någon ed. Åklagaren ber målsägande att berätta fritt om händelsen, sedan kommer det kompletterande frågor från åklagaren, målsägandebiträdet om det finns ett sådant och sist försvaret. Även rättens ordförande kan komma med kompletterande frågor innan hen förklarar förhöret avslutat. Efter målsägandens förhör är det dags för den tilltalades förhör som går till på samma sätt.

Därefter ropar man in vittnena en och en. Som vittne får du inte sitta med i salen innan du vittnat, men efter man lämnat vittnesmålet är det ok att slå sig ner på åhörarplatsen om det inte är stängda dörrar. Vittnesförhöret går till på samma sätt som förhören med målsägande och den tilltalade. Först får man berätta fritt och sen får man kompletterande frågor. Ibland kan det också finnas sakkunniga vittnen. De förhörs då efter de andra vittnena.

När alla förhör är gjorda och det inte finns fler vittnen eller bevis att lägga fram för rätten läser man upp den tilltalades personalia. Det innebär att man går igenom personens personliga förhållanden som t ex familje-, bostads- och arbetsförhållanden, samt om hen förekommer i belastningsregistret sedan tidigare. Den tilltalade får också berätta om sin ekonomiska situation så rätten kan ha det som grund om de ska döma till böter. Ibland finns också ett utlåtande från Frivården med.

Sist av allt får parterna komma med en sammanfattning av det som kommit fram under förhandlingen. Åklagaren börjar och hen föreslår då också ett lämpligt straff om rätten anser att den tilltalade är skyldig. Sedan är det målsägandebiträdets tur och sist försvaret. Därefter är huvudförhandlingen avslutad.

Vad gör jag om jag inte törs prata inför den tilltalade?

Om man som vittne känner en rädsla för att berätta om det inträffade när den tilltalade är med i rummet så kan rätten besluta om medhörning. Den tilltalade får då gå ut ur rättssalen och lyssna på vad som sägs genom en högtalare. Som vittne kan man sen lämna salen efter vittnesmålet. Även målsägande kan få medhörning och då lyssnar man, eller ser på rättegången, från ett annat rum och vistas bara i rättssalen under sitt eget förhör.

Önskemål om medhörning lämnar man till åklagaren, sitt målsägandebiträde om man har ett sådant eller till domstolen direkt. Det är däremot alltid rätten den dagen som bestämmer om man får medhörning eller inte.

När kommer domen?

I samband med att rättegången avslutas så meddelar ordförande när domen kommer. I enklare fall så kan man få den samma dag och då får samtliga lämna salen medan ordförande och nämndemännen överlägger. Det innebär att de kommer överens om ett domslut. Har målsäganden begärt skadestånd så berättar ordförande också ifall den tilltalade ska betala skadestånd och hur mycket när domen meddelas och om den tilltalade döms.

I grövre fall brukar rätten vilja ha ett par veckor på sig att överlägga och då meddelar ordförande när förhandlingen avslutas vilket datum den kommer. Målsägande och den tilltalade får domen hemskickad, det får däremot inte vittnena.

I princip alla domar är offentliga, utom de som rör rikets säkerhet, vilket innebär att man kan kontakta domstolen och begära ut en dom. Ibland kan det kosta en liten avgift, men den är oftast inte högre än kopieringskostnaden. Man kan också fråga om de kan maila domen.

Är man inte nöjd med domen så kan man överklaga den . Det gör man genom att lämna in en skrivelse till tingsrätten inom tre veckor efter att domen meddelats. Om överklagandet godtas så blir det en ny rättegång i Hovrätten.

Om ingen av parterna överklagar domen inom tre veckor så vinner domen laga kraft. Man kan även överklaga en dom från hovrätten till Högsta domstolen, men de tar bara upp prejudicerande mål. Det vill säga mål vars domar är juridiskt vägledande för både tings- och hovrätterna.

Vilken ersättning från domstolen har jag rätt till?

Som målsägande och vittne har man rätt till ersättning för de omkostnader man haft i samband med rättegången. Det är staten som bekostar det, utom i de fall där det är den tilltalade som kallat vittnet för då för också den tilltalade stå för ersättningen.

Om en rättegång ställs in så har målsägande och vittnen ändå rätt till ersättning för sina omkostnader. Antingen säger man till i receptionen så tar de upp vilka omkostnader man haft, eller så tar man upp de här omkostnaderna när rättegången blir av vid ett senare tillfälle.

Om den tilltalade frias så kan hen också begära ersättning för förlorad arbetsinkomst och resor.

Det som ersätts är följande:

  • Förlorad arbetsinkomst – högst 700 kronor per dag
  • Reseersättning – Tåg eller buss betalas inte de dyrare alternativen som 1:a klass, bil – 18,50 kronor/mil, motorcykel – 9 kronor/mil
  • Traktamente 60 kronor/dag
  • Eventuella övernattningskostnader

 

Hur kan jag få någon ersättning för det brott jag varit med om?

Det finns tre sätt att söka ersättning efter att man varit utsatt för brott, men samtliga kräver att man gjort en polisanmälan.

Försäkringar – Man ska alltid kontrollera om man har någon försäkring som täcker det man varit utsatt för. Anmälan till försäkringsbolaget ska göras så som möjligt efter polisanmälan.

Skadestånd från gärningsmannen – Om anmälan leder till åtal och om du begär skadestånd och gärningsmannen döms att betala det.

Brottsskadeersättning – Om gärningsmannen inte kan betala eller om det inte finns någon känd gärningsperson så kan man söka brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten. Antingen fyller man i ansökan med E-legitimation eller så skickar man in den blankett som finns på https://www.brottsoffermyndigheten.se/ersattning/ansokan-om-brottsskadeersattning

Ansökan måste ha kommit in till Brottsoffermyndigheten inom tre år efter att domen vunnit laga kraft eller att förundersökningen lagts ner.

Det finns också möjlighet för barn som bevittnat våld att ansöka om en statlig ersättning. Den måste ha kommit in senast tre år efter att barnet fyllt 18 år. Allt det här kan man läsa mer om på www.brottsoffermyndigheten.se eller så kan man ringa dem på 090-70 82 00

Hur får jag ut mitt skadestånd?

Du behöver alltid ha sett över dina försäkringar för att se om du har möjlighet att få någon ersättning från dem. Ta kontakt med försäkringsbolaget så snart efter brottet och polisanmälan som möjligt.

Har domstolen dömt att gärningspersonen ska betala dig skadestånd så kommer domen att skickas till Kronofogdemyndigheten när den vunnit laga kraft. Du får sedan ett brev från dem där de undrar om du vill ha hjälp med att se om personen har tillgångar att betala dig skadeståndet och den frågan svarar du ja på. Det är ett formulär som du ska fylla i och skicka tillbaka. Du kan hitta både blanketten och mer information på Kronofogdemyndighetens hemsida https://www.kronofogden.se/Skadestand3.html

Om personen inte kan betala skadeståndet till dig och om du sett över om du har försäkringar som täcker en del kostnader så kan du vända dig till Brottsoffermyndigheten och ansöka om brottsskadeersättning. Antingen gör du det med e-legitimation eller så går det bra att fylla i en ansökan och skicka den på posten. Mer information om ansökan om brottsskadeersättning hittar du på https://www.brottsoffermyndigheten.se/ersattning/ansokan-om-brottsskadeersattning

 

Hur gör jag om jag vill dra tillbaka min anmälan?

Åklagaren har absolut åtalsplikt. Det innebär att hen måste åtala om bevisningen pekar på att den misstänkte gjort sig skyldig till brott.

 

Vad gör och vem kan få ett målsägandebiträde?

Målsägandebiträdet ska tillvarata målsägandens intressen och vara ett stöd under förundersökningen och rättegången, samt hjälpa målsägande att kräva skadestånd.

Det är domstolen som förordnar ett målsägandebiträde och det sker vanligtvis vid grövre brott, men även i andra fall om det finns särskilda behov.

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR

Vem kan anmäla ett brott?

Det behöver inte vara den som utsatts för brottet som gör anmälan, utan det kan lika gärna vara någon som fått vetskap om eller bevittnat brottet.

Ibland kanske det inte känns som en självklarhet att anmäla och beslutet kan föregås av många tankar och mycket känslor. Kanske är man osäker på om det man varit med om verkligen är ett brott? Kanske tycker man att en anmälan känns både skrämmande och främmande eller ibland kan det till och med vara så att man inte vågar av olika anledningar? Känner man sig osäker så kan man vända sig till olika hjälporganisationer eller till polisen för att diskutera. Däremot ska man vara medveten om att polisen alltid måste upprätta en anmälan om de får kännedom om ett brott som lyder under allmänt åtal, men man kan ju alltid kontakta dem och fråga rent allmänt om man är osäker.

Du kan också kontakta mig via mail eller telefon så ska jag göra vad jag kan för att hjälpa dig med dina frågor och funderingar.

Vem kan stötta mig efter anmälan?

Det finns olika hjälporganisationer som kan vara med och finnas som stöd för dig efter en anmälan. Många av dessa kan man även vända sig till utan att ha gjort någon anmälan. Polisen har enligt lag, Förundersökningskungörelsen, skyldighet att informera brottsoffren om vilka frivilligorganisationer det finns att få stöd från. Däremot så är det inte alla polisregioner som uppfyller detta och informerar om alla frivilligorganisationer, utan då kan man istället gå in på kommunens hemsida för att leta efter det stöd som passar bäst.

Hur gör jag en polisanmälan?

Det finns olika sätt att göra en polisanmälan på:

  1. Man ringer 114 14  och gör sin anmälan via telefon
  2. Man går in på www.polisen.se och klickar sig vidare till fliken “Utsatt för brott” och gör sin anmälan så. Gäller anmälan våldsbrott eller om man har skyddade personuppgifter så ska man helst göra anmälan på polisstationen eller via 114 14.
  3. Man går till sin lokala polisstation och träffar en anmälningsupptagare.

Är det ett pågående brott så ringer man 112. Om polisen då kommer till platsen så brukar de också ta upp anmälan direkt och man blir kallad till förhör efter en tid. Hur lång tid efter anmälan som förhöret sker beror på saker som hur grovt brottet är och vilka resurser polisen har.

Några dagar efter anmälan får man en kopia på densamma. Högst upp i högra hörnet på den står det ett nummer, K-nummer. Varje anmälan har sitt eget K-nummer och har man frågor om anmälan till polisen så är det viktigt att man har det numret till hands så de kan se vilket ärende man frågar efter.

Vilken information har jag rätt till under förundersökningen?

Efter anmälan kallas brottsoffret för målsägande. Som målsägande har man rätt att ringa handläggaren och fråga hur förundersökningen fortlöper, om den inte är sekretessbelagd även för målsäganden. Då har man istället möjlighet att begära en kopia av förundersökningsprotokollet efter att åklagare fattat beslut i åtalsfrågan.

Polisen ska också fråga målsäganden om man vill ha information om ifall förundersökningen läggs ner, om det inte inleds någon förundersökning eller om det inte kommer att väckas något åtal.

Vittnen har inte samma rätt till information under förundersökningen. Ofta förhörs de bara någon gång eller två och sen får de ingen mer information om förundersökningen. Antingen hör de inget mer och då blir det inget åtal, eller så kommer det en kallelse från tingsrätten om att man är kallad som vittne.

Vem leder förundersökningen?

Är det mindre grova brott, till exempel snatteri så ansvarar polisen själva för förundersökningen under hela utredningen. Är det däremot grövre brott så en polis oftast förundersökningsledare under spaningsskedet, det vill säga medan man utreder vem som kan misstänkas, sedan tar en åklagare över.

Åklagaren leder också förundersökningen:

  • När den misstänkte är frihetsberövad
  • När det är våld eller hot inom familjen, eller när det är en nära anhörig som misstänks.
  • Den misstänkte är under 18 år
  • Vid grov och komplicerad brottslighet.
Vad händer när jag gjort en polisanmälan?

När polisen får in en anmälan så tittar man efter om det finns någon misstänkt, hur brottet kan ha gått till och om det finns några bevis för det som hänt. Man håller förhör med brottsoffret, vittnen och om det finns någon misstänkt och i en del fall gör man en brottsplatsundersökning för att leta efter teknisk bevisning. Finns det fysiska skador så gör man också en rättsmedicinsk undersökning.

När man samlat in så mycket bevis man kan så är förundersökningen klar. Den misstänkte har rätt att få veta det och det kallas för slutdelgivning. Den misstänkte har också rätt att få ta del av materialet och komma med synpunkter och önskemål om fler utredningsåtgärder.

Förundersökningen lämnas nu vidare till åklagaren som ska göra en objektiv bedömning av utredningen och se om den ska leda vidare till rättegång eller läggas ner. Talar bevisen för att den misstänkte begått brottet så skickar åklagaren en stämningsansökan till tingsrätten. Där står det kortfattat beskrivet vilket brott åklagaren anser att den misstänkte ska dömas för och varför.

Finns det inte tillräckligt med bevis så väcker åklagaren inget åtal och ibland läggs förundersökningen ner redan under utredningsskedet eftersom det inte finns tillräckliga bevis. Även om förundersökningen läggs ner så kan den tas upp på nytt om det kommer fram nya uppgifter om brottet.

Vad kan jag göra om jag inte är nöjd med att förundersökningen läggs ner?

Ibland kanske man inte är nöjd med att förundersökningen lagts ner och då kan man begära överprövning. Är det så man åberopar nya omständigheter, till exempel att polisen inte förhört alla vittnen, att man inte tagit hänsyn till vissa bevis eller att det framkommit nya saker som kan vara till nytta i förundersökningen, så är det till den åklagaren som först beslutat i ärendet som ska ompröva sitt beslut.

Om inte det leder till någon ändring, eller om det inte finns några nya omständigheter så ska ärendet lämnas till Utvecklingscentrum. Där granskar en överåklagare ärendet och fattar sen beslut om förundersökningen ska återupptas igen, om det finns förundersökningsåtgärder som behöver vidtas eller om ärendet ska förbli nedlagt.

Även beslut från Utvecklingscentrum kan överklagas och då handläggs ärendet på Riksåklagarens kansli.

Du kan läsa mer om överprövning på Åklagarmyndighetens hemsida: https://www.aklagare.se/om_rattsprocessen/overprovning/

 

Måste jag vittna i rättegången?

Ja. I Sverige har vi allmän vittnesplikt vilket innebär att man är skyldig att vittna om man fått en kallelse till domstolen. Det finns ett undantag och det är om man är släkt med den tilltalade.

När man vittnar så gör man det under ed och ljuger man, förändrar eller undanhåller något medvetet så begår man ett brott som kallas för mened som kan ge fängelse. Det finns undantag då man inte vittnar under ed och det är om man är under 15 år, nära släkt med den tilltalade eller om man har någon slags psykisk funktionsnedsättning som gör att man inte förstår vittnesedens betydelse.

Blir man kallad som vittne till en rättegång så måste man komma, annars kan man få vite (böter) på 4 000 kronor och ibland även bli hämtad av polis. En del vittnen kan känna ett obehag över att gå till tingsrätten och vittna. Känner man så ska man ta kontakt med tingsrätten så hjälper de till att förmedla en kontakt med vittnesstöden som finns där. Ett vittnesstöd är en person som jobbar ideellt på tingsrätten och vars främsta uppgift är att informera och lugna vittnen och målsäganden inför rättegången.

Är man orolig över att man inte kommer att våga berätta om det man sett eller hört inför den tilltalade så ska man kontakta åklagaren eller domstolen innan rättegången och berätta det. Rätten kan då besluta om medhörning, vilket innebär att den person som man känner obehag att prata inför får lämna rättssalen och sitta i ett annat rum och lyssna istället. Det är rätten som håller i rättegången den dagen som beslutar om medhörning, men även om man inte kan få ett beslut innan så är det alltid bra att ha kontaktat dem innan.

Vilka finns med under huvudförhandlingen?

Rättegången kallas också för huvudförhandling. Även om det finns en gedigen förundersökning innan och som rätten också har tillgång till så har de inte läst den, utan dömer på det som presenteras i rätten under huvudförhandlingen. I tingsrätten består domstolen av fyra domare, varav en är juridiskt utbildad och kallas för ordförande. Det är ordförandes uppgift att leda rättegången. De andra tre kallas för nämndemän och saknar juridisk utbildning, men deras röst är väger lika tungt vid domslutet som ordförandens. Tillsammans med domarna sitter det också en protokollförare som skriver ner det som sägs under förhandlingen.

Vid huvudförhandlingar i hovrätten består domstolen av tre juristdomare och två nämndemän.

Åklagaren har till uppgift att lägga fram bevisning som kan övertyga domstolen om att den tilltalade gjort det brott som åklagaren väckt åtal för. Däremot så måste åklagaren vara objektiv, så om det framkommer förmildrande omständigheter eller fakta som pekar på att den tilltalade är oskyldig så får inte åklagaren undanhålla dessa fakta för domstolen. Åklagaren kan också hjälpa till med skadeståndskravet från målsäganden om det inte finns något målsägandebiträde.

Målsägande är den som drabbats av brottet, alltså brottsoffret.

Om det är ett grovt brott så kan man som målsäganden också få ett målsägandebiträde. Kort sagt är det en jurist som finns med under förundersökningen och som för skadeståndsanspråket vid rättegången. Begäran om målsägandebiträde lämnar man hos polisen, åklagaren eller domstolen. Det är alltid domstolen som beslutar om man har rätt till målsägandebiträde.

Den som är åtalad för brottet kallas för tilltalad, eller ibland även åtalad.

Som tilltalad har man ofta en försvarsadvokat, utom i de enklare målen eller om den tilltalade själv sagt ifrån om offentlig försvarare.

Vittnen får inte vara med inne i salen innan de vittnat. Efter de avlagt vittnesmålet kan de sitta med som åhörare i salen, såvida rättegången inte är bakom stängda dörrar för då tillåts inga åhörare.

Vad händer om jag inte kommer till rättegången?

Har du blivit kallad till en rättegång så är du skyldig att komma, oavsett om du är misstänkt, vittne eller målsägande. Skulle du bli sjuk eller av någon annan anledning inte kan komma så är det viktigt att meddela domstolen det så snart som möjligt. Det är däremot alltid domstolen som avgör om du har en giltig anledning att utebli.

Uteblir man utan att rätten anser att man har en giltig anledning så kan man bli skyldig att betala vite på 4 000 kronor, eller att betala kostnader för andra som kommit till rättegången eller till och med bli hämtad av polis.

Hur går rättegången till?

När man kommer till domstolen så behöver man inte anmäla sig någonstans, utan går direkt in i väntsalen. I entrén finns det en stor tavla som visar alla mål och vilka salar de hålls i så man vet vart man ska. Det står också skyltar utanför alla salarna om vilka mål som hålls i just den salen under dagen.

När målet ropas upp så går man in i salen och sätter sig på sin plats. Vittnen får däremot inte vara med från början, utan får vänta utanför tills de blir uppropade. För att vittnena ska slippa vänta så länge så brukar de dessutom kallas till en senare tidpunkt.

Ordförande öppnar huvudförhandlingen och sedan får åklagaren framställa sitt yrkande. Det innebär att den stämningsansökan som skickades till domstolen läses upp. När den är uppläst så berättar också åklagaren eller målsägandebiträdet om det begärts skadestånd och hur stort det är i sådant fall. Ordförande frågar den tilltalade om hen erkänner eller förnekar brottet och om hen går med på att betala skadestånd och om hen godkänner beloppet som målsägande begärt. Allt detta svarar försvarsadvokaten på om man har en sådan.

Därefter får åklagaren utveckla talan eller hålla sakframställan. Hen berättar då mer utförligt om hur hen anser att brottet gått till och vilka bevis som finns för att den tilltalade begått brottet.

När sakframställan är gjord är det dags för målsägandesförhöret. Man sitter kvar vid sin plats och varken som målsägande eller tilltalad läser man någon ed. Åklagaren ber målsägande att berätta fritt om händelsen, sedan kommer det kompletterande frågor från åklagaren, målsägandebiträdet om det finns ett sådant och sist försvaret. Även rättens ordförande kan komma med kompletterande frågor innan hen förklarar förhöret avslutat. Efter målsägandens förhör är det dags för den tilltalades förhör som går till på samma sätt.

Därefter ropar man in vittnena en och en. Som vittne får du inte sitta med i salen innan du vittnat, men efter man lämnat vittnesmålet är det ok att slå sig ner på åhörarplatsen om det inte är stängda dörrar. Vittnesförhöret går till på samma sätt som förhören med målsägande och den tilltalade. Först får man berätta fritt och sen får man kompletterande frågor. Ibland kan det också finnas sakkunniga vittnen. De förhörs då efter de andra vittnena.

När alla förhör är gjorda och det inte finns fler vittnen eller bevis att lägga fram för rätten läser man upp den tilltalades personalia. Det innebär att man går igenom personens personliga förhållanden som t ex familje-, bostads- och arbetsförhållanden, samt om hen förekommer i belastningsregistret sedan tidigare. Den tilltalade får också berätta om sin ekonomiska situation så rätten kan ha det som grund om de ska döma till böter. Ibland finns också ett utlåtande från Frivården med.

Sist av allt får parterna komma med en sammanfattning av det som kommit fram under förhandlingen. Åklagaren börjar och hen föreslår då också ett lämpligt straff om rätten anser att den tilltalade är skyldig. Sedan är det målsägandebiträdets tur och sist försvaret. Därefter är huvudförhandlingen avslutad.

Vad gör jag om jag inte törs prata inför den tilltalade?

Om man som vittne känner en rädsla för att berätta om det inträffade när den tilltalade är med i rummet så kan rätten besluta om medhörning. Den tilltalade får då gå ut ur rättssalen och lyssna på vad som sägs genom en högtalare. Som vittne kan man sen lämna salen efter vittnesmålet. Även målsägande kan få medhörning och då lyssnar man, eller ser på rättegången, från ett annat rum och vistas bara i rättssalen under sitt eget förhör.

Önskemål om medhörning lämnar man till åklagaren, sitt målsägandebiträde om man har ett sådant eller till domstolen direkt. Det är däremot alltid rätten den dagen som bestämmer om man får medhörning eller inte.

När kommer domen?

I samband med att rättegången avslutas så meddelar ordförande när domen kommer. I enklare fall så kan man få den samma dag och då får samtliga lämna salen medan ordförande och nämndemännen överlägger. Det innebär att de kommer överens om ett domslut. Har målsäganden begärt skadestånd så berättar ordförande också ifall den tilltalade ska betala skadestånd och hur mycket när domen meddelas och om den tilltalade döms.

I grövre fall brukar rätten vilja ha ett par veckor på sig att överlägga och då meddelar ordförande när förhandlingen avslutas vilket datum den kommer. Målsägande och den tilltalade får domen hemskickad, det får däremot inte vittnena.

I princip alla domar är offentliga, utom de som rör rikets säkerhet, vilket innebär att man kan kontakta domstolen och begära ut en dom. Ibland kan det kosta en liten avgift, men den är oftast inte högre än kopieringskostnaden. Man kan också fråga om de kan maila domen.

Är man inte nöjd med domen så kan man överklaga den . Det gör man genom att lämna in en skrivelse till tingsrätten inom tre veckor efter att domen meddelats. Om överklagandet godtas så blir det en ny rättegång i Hovrätten.

Om ingen av parterna överklagar domen inom tre veckor så vinner domen laga kraft. Man kan även överklaga en dom från hovrätten till Högsta domstolen, men de tar bara upp prejudicerande mål. Det vill säga mål vars domar är juridiskt vägledande för både tings- och hovrätterna.

Vilken ersättning från domstolen har jag rätt till?

Som målsägande och vittne har man rätt till ersättning för de omkostnader man haft i samband med rättegången. Det är staten som bekostar det, utom i de fall där det är den tilltalade som kallat vittnet för då för också den tilltalade stå för ersättningen.

Om en rättegång ställs in så har målsägande och vittnen ändå rätt till ersättning för sina omkostnader. Antingen säger man till i receptionen så tar de upp vilka omkostnader man haft, eller så tar man upp de här omkostnaderna när rättegången blir av vid ett senare tillfälle.

Om den tilltalade frias så kan hen också begära ersättning för förlorad arbetsinkomst och resor.

Det som ersätts är följande:

  • Förlorad arbetsinkomst – högst 700 kronor per dag
  • Reseersättning – Tåg eller buss betalas inte de dyrare alternativen som 1:a klass, bil – 18,50 kronor/mil, motorcykel – 9 kronor/mil
  • Traktamente 60 kronor/dag
  • Eventuella övernattningskostnader

 

Hur kan jag få någon ersättning för det brott jag varit med om?

Det finns tre sätt att söka ersättning efter att man varit utsatt för brott, men samtliga kräver att man gjort en polisanmälan.

Försäkringar – Man ska alltid kontrollera om man har någon försäkring som täcker det man varit utsatt för. Anmälan till försäkringsbolaget ska göras så som möjligt efter polisanmälan.

Skadestånd från gärningsmannen – Om anmälan leder till åtal och om du begär skadestånd och gärningsmannen döms att betala det.

Brottsskadeersättning – Om gärningsmannen inte kan betala eller om det inte finns någon känd gärningsperson så kan man söka brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten. Antingen fyller man i ansökan med E-legitimation eller så skickar man in den blankett som finns på https://www.brottsoffermyndigheten.se/ersattning/ansokan-om-brottsskadeersattning

Ansökan måste ha kommit in till Brottsoffermyndigheten inom tre år efter att domen vunnit laga kraft eller att förundersökningen lagts ner.

Det finns också möjlighet för barn som bevittnat våld att ansöka om en statlig ersättning. Den måste ha kommit in senast tre år efter att barnet fyllt 18 år. Allt det här kan man läsa mer om på www.brottsoffermyndigheten.se eller så kan man ringa dem på 090-70 82 00

Hur får jag ut mitt skadestånd?

Du behöver alltid ha sett över dina försäkringar för att se om du har möjlighet att få någon ersättning från dem. Ta kontakt med försäkringsbolaget så snart efter brottet och polisanmälan som möjligt.

Har domstolen dömt att gärningspersonen ska betala dig skadestånd så kommer domen att skickas till Kronofogdemyndigheten när den vunnit laga kraft. Du får sedan ett brev från dem där de undrar om du vill ha hjälp med att se om personen har tillgångar att betala dig skadeståndet och den frågan svarar du ja på. Det är ett formulär som du ska fylla i och skicka tillbaka. Du kan hitta både blanketten och mer information på Kronofogdemyndighetens hemsida https://www.kronofogden.se/Skadestand3.html

Om personen inte kan betala skadeståndet till dig och om du sett över om du har försäkringar som täcker en del kostnader så kan du vända dig till Brottsoffermyndigheten och ansöka om brottsskadeersättning. Antingen gör du det med e-legitimation eller så går det bra att fylla i en ansökan och skicka den på posten. Mer information om ansökan om brottsskadeersättning hittar du på https://www.brottsoffermyndigheten.se/ersattning/ansokan-om-brottsskadeersattning

 

Hur gör jag om jag vill dra tillbaka min anmälan?

Åklagaren har absolut åtalsplikt. Det innebär att hen måste åtala om bevisningen pekar på att den misstänkte gjort sig skyldig till brott.

 

Vad gör och vem kan få ett målsägandebiträde?

Målsägandebiträdet ska tillvarata målsägandens intressen och vara ett stöd under förundersökningen och rättegången, samt hjälpa målsägande att kräva skadestånd.

Det är domstolen som förordnar ett målsägandebiträde och det sker vanligtvis vid grövre brott, men även i andra fall om det finns särskilda behov.